-

Väckaren ringer. Det så mörkt ute så kroppen tror att klockan är 1.30 när man stiger upp. Jag masar sig tillslut upp ur den varma sängen för att mötas av termometern i köket som visar  21.5 grader kallt ute. Åh, så uppfriskande start! Ungefär här vill man vända tillbaka till sängen och fortsätta sova framtill lunch.
Jag pallrar mig sedan, i så nära sovande stadie jag kan komma, in på toan. Får sedan en smärre panikattack när jag tittar mig i speglen och möts av en vit, blek vålnad med årets icakassar under ögonen och ett hår (med utväxt) som skulle få självaste einstein att dö av avund.
Efter detta kommer dock morgonens höjdpunkt; Adventskalendern. Tyvärr måste jag dock se den på kvällen också om jag ska kunna återberätta handligen för intresserade, då jag dels brukar somna ibland, eller så minns jag inte vad som hände. 
Pallrar mig sedan iväg mot praktiken. Tror att nån jävel stulit cykeln, men i själva verket står jag i soprummet och letar efter den. Mitt på dagen minns jag inte hur jag  tog mig till praktiken. Gick jag? cyklade jag? Vilken väg tog jag? Väl hemma igen kl 17.30 är jag antingen så trött att jag knappt orkar göra middag, alternativt att jag måste dra på träning och komma hem vid åtta. 
Somnar i soffan när jag kommer hem, vaknar nån timma senare. Flyttar mig till sängen. Och så levde dom lyckliga i alla sina dar.

Så var sagan slut.

Pyss/B