Det är inte lätt när det är svårt.
Robban och Huss sitter som nå 13-åringar och spelar tv-spel här. Munnarna är halvöppna, ögonen är stirriga och det rycker i kroppen på dem. Det ryktas om att det rör sig om Call of duty eller nåt och det är minst sagt komiskt att följa deras koversation.
- Jag tar den här gränden.
- Ja, jag kommer, jag råkade bara springa lite fel.
- Nu tar vi han.
- Fan, jag missa.
- Äh, det är lugnt.
- Vad var det där?
- Det var en fiende!
- Äh vi vänder!
- Nu har jag skjutit 20, hur många har du?
- 19! Jag fattar inget. Jag skjöt ju minst 10 i gropen!!
När jag sedan börjar fnissa för mig själv, pausar dem spelet och blänger på mig.
- Va fnissar du åt?
- Men åt er, hahahahaha!
Båda utbrister då i kör;
-MEN DET HÄR ÄR NÅÅÅGOT SVÅRARE ÄN ATT BLOGGA!
hahahahaha!
- Jag tar den här gränden.
- Ja, jag kommer, jag råkade bara springa lite fel.
- Nu tar vi han.
- Fan, jag missa.
- Äh, det är lugnt.
- Vad var det där?
- Det var en fiende!
- Äh vi vänder!
- Nu har jag skjutit 20, hur många har du?
- 19! Jag fattar inget. Jag skjöt ju minst 10 i gropen!!
När jag sedan börjar fnissa för mig själv, pausar dem spelet och blänger på mig.
- Va fnissar du åt?
- Men åt er, hahahahaha!
Båda utbrister då i kör;
-MEN DET HÄR ÄR NÅÅÅGOT SVÅRARE ÄN ATT BLOGGA!
hahahahaha!
Kommentarer
Trackback