-

Första lediga helgen på 12v. Det känns som ett jävligt dåligt skämt att man har jobbat så mycket, och jag kan inte med ord beskriva hur sweet det känns att vara ledig 4 (!!!!!) dagar på raken.

Igår ringde en sur tant från bemanningen och ifrågasatte varför jag inte lagt någon tillgänglighet i helgen. Tyckte att hon kunde kolla i mitt schema och fundera ut det själv. Det kom ett litet fjuttigt skratt från henne varpå hon avslutade samtalet med "ha en trevlig helg". Och det ska jag sååå ha. Halloweenferre med bästlaget, fixa klart vardagsrummet, långa sovmornar och bara njuta av livet.

Puss/B

(Färgen på den murade väggen är snaaart på plats. Påminn mig vilket skitjobb det var om jag kommer på att göra det igen..)

Det blev över lite från gårdagens myskväll med bästtjejerna ❤
Så då passar jag på att äta en ordentlig frukost... Mmmm

Robban har lagfest med fotbollen ikväll, å jag sitter hemma å tänkte -undra vad han gör!? Så fick jag den brighta idén att jag loggar in på "hitta min iPhone"!

Ser då hur han går över torget, förstår att han är på väg till allstar,
Den här grejen är ju hur kul som helst, om än lite sjuk!

Fast sen ringde ju iofs Robban å säger att han sover borta inatt!!
Hmm...

Aja, tur jag kan kolla vars :D

Chefen (tillika nybliven granne) från medicin 6 ringde alldelens nyss och erbjöd mig ett vikariat året ut. Jag blir så SJUUUKT glad och lättad. Att gå i bemanningen är inte ball alltså. Att de, som i morse, skickar sms på morgonen och vill att man jobbar samma dag är inte det minsta spännande. Hej inget liv! Men nu får jag schema på 90% året ut och behöver nog inte jobba som jag gör nu - 12 helger på raken!

Love life!

/B

Vaknar av att solen gör tappra försök att tränga in genom persiennerna. Inser att jag är ledig och det slår mig även att jag för andra gången på fyra dagar har punktering som jag måste fixa. Det känns dock som ett helt obetydligt problem. För fem år sedan just idag vaknade jag upp med beskedet att min älskade mamma inte längre fanns hos oss. Inget jag tidigare varit med om går att sätta i relation till det, och trots att jag har dem själv, bagatellproblemen, så blir jag så förbannat arg på alla som gnäller över triviala saker dagligen!

Idag strålar solen från den blåaste av himlar. Jag är så lycklig för vad jag har och för vad som väntar, men den svarta klump av enorm saknad och kärlek som jag har inom mig bleknar aldrig. Jag hoppas och tror att solen skiner idag av den anledning att mamma är glad och stolt över vad jag åstadkommit i livet och över den jag är idag. Det faktum att hon aldrig kommer att få träffa det lilla som finns i mig mage, aldrig fick vara med när jag tog min högskoleexamen, aldrig kommer att få se vårt fina hus, aldrig kommer kunna sticka de där små söta tjocksockorna som andra mormödrar skulle ha gjort gör bara så fruktansvärt ont inom mig. Jag vet hur lycklig och överbeskyddande hon skulle ha varit.

Jag saknar dig så det gör ont, mamma!

/B

En gång per år så har ju vi firmafest med jobbet!! Å varje år hittills så har jag antingen haft match i övik så man inte är hemma föränn tio på kvällen, eller så har jag haft match dagen efter så man ha måsta varit nykter!!
Inte alls så kul, å inget undantag i år!

Men plötsligt händer det!!! Ser ju nu att förbundet har flyttat den söndagsmatchen, så vi är spellediga!!

Wiiiiieee....
Party party!!!!!!

Groventrén börjar ta sig. En del piffning kvar, det saknas en tavla, matta, ett tyg över tvättmaskinen, en bänkskiva och säkert en hel del mer, men nu känns det lite mer välkomnande hos oss. Här är tak och väggar målade i vitt, från den brun/beiga nyans som väggarna hade och det furuinnertak som prydde hela huset..

Imorgon fortsätter jag måla murstocken och den teglade väggen i vardagsrummet och imorgon borde även de beställda vardagsrumstapeterna komma!

/B

Loggat ut från jobbhelgen och tar nu min helg. Sjukt skönt! Ikväll har vi nästan gjort klart i groventrén. Imorgon har jag tänkt klämma fram en bild så ni får se :)

Världens finaste pappa överraskade även sin ovetande dotter idag med att laga mitt punkterade cykeldäck medan jag jobbade. Hur fin får man vara?

Puss på er! /B

Efter en lite smått stressig inledning på kvällen så var vi redo att åka på fest där vid nio, riktigt riktigt kul på förfesten, -tack Hannah!! Men jag måste lära mig att inte tömma det sista man har bara för att man ska ut! Slutar ALDRIG bra!!! Att dessutom va hur förkyld som helst är toppen på vad som ser ut att bli en skitdag! U get what u deserve!!! :)

//

Jobbhelgen börjar lida mot sitt slut. Typ tack och lov för det! Mitt jobb är verkligen världens bästa, men dessa två dagar har varit grymt tunga. Hur snabbt jag än jobbar så hinner jag inte klart och det är så sjukt frustrerande att känna att man inte räcker till. Det mest störiga är fullt fungerande 40-åriga män som på fullaste allvar tror att jag prioriterar att bädda deras säng och blir förvånade och irriterade när de inte får renbäddat på lasarettet dagligen! Allvarligt? Man kan ju inte låta bli att bli asless på alla som curlar sönder sina söner/män.

Idag har jag låtit min man måla hela dan. Så curlande är jag ;) Groventren är snaaart klar och på måndag ska den piffas. Igår råkade jag beställa en assnygg kartellampa som visst råkade kosta 1800 bananer. Lätt värt det! Har man jobbat 11 helger på raken måste man få trösta sig, hehe.

Puss/B

Vaknar upp och tänker "äntligen fredag". Sen slår det mig att jag jobbar, som vanligt, när det kommer till helg. Elfte (!!!) helgen på raken och om ni undrar hur det känns så är jag väl inte allt för overwhelmed ;) Det absolut tristaste är att jag missar IBK-Wibax ikväll. Det är ju som tradition!

Tänkte klämma fram lite bilder på huset här nåndag, men att se ett byggstök är nog inte så upphetsande, men det kommer. Så småningom ;)

Puss/B

Vem är karln på bilden?

Kan förövrigt inflika med att när jag lyssnar på låten han sjunger så rinner tårarna av glädje/lycka över tankarna på en speciell tid i min barndom, har lovat mig själv att imorgon ska jag berätta detta för två av mina barndomskompisar som gjorde tiden till den underbara tid det faktiskt var!

Det går inte med ord att beskriva hur lycklig jag känner mig just nu. Idag låg jag där på britsen hos barnmorskan och såg hur VÅR bäbis lilla hjärta pickade på som aldrig förr 💜

Plötsligt blev allt så himla verkligt. Att det verkligen är ett liv därinne. En liiten pluttig & livlig människa (visserligen mer lik en alien än en söt liten bäbis) som är hälften mig och hälften Huss. Känslan är obeskrivlig och jag är så lycklig att jag tror jag spricker!

Puss/B

Har nu på morgonen lämnat Millan på dagis för första gången själv, det må va bland det värsta jag har gjort, gumman min skrek i paniken å skulle inte lämna min famn!

Blir nog bara en kort sovstund idag så jag får hämta hem hjärtat mitt!

Vi tre ligger å myser i soffan och ska snart sova, för imorgon är det inte vilken dag som helst, utan det är Millans första dag på dagis!!

Snart tar hon ju typ studenten!!

Sitter på jobbet och räknar ner, är inne på den sista av 40 arbetstimmar som jag gjort i helgen, utöver det så har det varit fullt upp, FULLT upp, inget iofs som jag skulle ta bort, men jag önskade bara att man nån gång kunde få vakna upp en lördagsmorgon och fundera -"vad ska vi göra idag"?

Som det är nu så vänder man sig om till Robban och säger -"jaha, hur ska vi lägga upp den här dagen då"?

-jamen om du gör det där först.... -då kan jag göra det där..... -sen skjutsar vi Alex dit.... -sen byter vi bil där.... -så följer jag Alex på träningen.... -sen hämtar du oss där.... - å skjutsar oss dit.. -men vem ska handla då... -När ska vi äta... -Jamen om ni äter fil och flingor ... - då äter jag nåt när vi kommer hem (22.00)


Men jag menar nu inte att gnälla över hur jobbigt detta är, så går det när man tar på sig allt helvete :) å tror man ska hinna allt!
Oftast är det kul, men som sagt, -tänk att få vakna en morgon å inte ha några planer!?

Sen måste jag ju i detta bara nämna min underbara syster som ställer upp när tiden tryter, vilket händer ganska ofta!! Utan henne så hade vi nog inte ens fått hälften gjort <3

// Ha en bra dag allihopa!

Bloggen har ju verkligen inte högst prio i livet just nu. Det mesta av min lediga tid går åt till att få någon typ av ordning i det kaos vi just nu lever i.

Förra veckan renoverade jag i stort sett helt själv från tidig morgon till sen natt så att vi skulle kunna flytta i fredags. Fick ovärderlig hjälp av Robban på fredag förmiddag med att avsluta de allra största projekten.

Ibland blir jag så ledsen då jag tänker på att det andra familjer har som självklar hjälp inte finns i våra familjer på samma sätt. Svärföräldrarna bor i Malå och ställer upp så gott de kan, men ändå. Och pappa är till åren kommen och varken kan eller ska, med all förståelse, slita med våra projekt. Det gör faktiskt lite ont i hjärtat att vi är så själva.

Men det får ta den tid det tar. Jag blir bara så ivrig och vill få ordning och fint på en gång..

/B