En evig väntan

Varje morgon springer jag & rycker tidningen ur inkastet, snör mig ner på mina bara knän på hallgolvet, öppnar upp tidningen och börjar bläddra. Jag börjar bakifrån, det går fortast, och mitt mål är insändarsidorna.

Jag har nämligen en känsla av att jag kommer att få vara med där snart. "För att Bea skrivit världens bästa insändare om de stackars barnen i Haiti eller om nåt annat viktigt" kanske ni tänker då, men så är dock inte fallet. Jag väntar på en insändare OM mig.
Det råkade nämligen hända en liiiiiten incident då jag råkade skvätta ner en tant för nån vecka sedan. Nu menar jag inte skätta som i skvätta lite på brallan. Utan nu mena jag skvätta som i dusch. Hon blev inte sådär jätteglad :P 

Jag håller dock tummarna för att hon inte kan skriva, eller att hon prioriterar att skriva om alla bajshögar som börjat tina fram med våren.  Det tycker jag känns mer angeläget.. ;)

/B

(och om det var dig jag råkade skvätta ner. Nä, jag har ingen silvrig volvo)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0