-

Vilken start på denna söndag! Den började med att jag försov mig, men jag hann ändå i tid till matchsamlingen (samt få i mig karré, gratäng och beasås. Det tyckte jag var starkt jobbat!). Blev upphämtad av Regina i "fiskebilen", men det vi var helt omedvetna om var att den snart skulle förvandlas till "jaktbilen".

På vägen till bortamatchen i Vindeln var allt frid och fröjt tills chauffören Regina utbrister i det TYP värsta gallskriket jag nånsin hört (bortsett från när vi kanade av vägen med veras golf på morögatan för fem år sedan).
Theres hann tänka att vi var på väg att krocka med en älg och att alla skulle dö. Emma hann inte tänka alls och jag trodde att hon tappat allt vad som kallas grepp på den ishala vägen, men det visade sig vara en söt, liten, mysig hare som fick sätta livet till. Ingen hann se den självmordsbenägna haren som bara skuttade framför bilen.

Vi stannade och Challan försökte bära haren av vägen (gick sådär, huden lossnade osv osv. Let´s leave the details..), men tillslut, efter begarvningsceremoni och grejer, kunde vi fortsätta resan. Challan satt i baksätet och fick för sig att haren kanske skulle vakna till liv igen;
Challan: - Men tänk om han tar sig, och piggnar till. Stackarn!!
Regina: - Näemen det kommer han inte att göra. Han hade ju tappat en fot!

HAHAHA! 
 
Jaja, the sunday-curse höll i sig och det blev en fet förlust dessutom.
Alla onda ting är tre.

Pyss & hej /B