Some kind of panikångest

Idag har vi börjat C-uppsatsresan. Känns både skrämmande och kul. Mest skrämmande just nu måste jag dock erkänna. Här har ni tjejen med det största kontrollbehovet i världen och nu har jag så långt i från kontroll som man kan komma. Tur att jag är i trygga händer på alla sätt och vis, så om jag bara taggar ner och slutar hyperventilera så ska vi nog ro detta i land. 

För övrigt så känner jag mig sådär löjligt positiv just nu. Det sticker säkert i ögonen på folk, men hellre stick i ögonen än en kniv i ryggen liksom!

Tjingtjong/B

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0