-

Det var många underliga människor som entrade lokalen. Den ena mer häxlik än den andra. Innan seansen började satt vi alla fyra där med sprängande huvudvärk. Det var som att någon klubbat oss i frontalloben! Vi kunde inte enas om detta berodde på alla miljardes andar som befann sig i salen eller om vi helt enkelt var jäkligt nervösa (om jag ska göra en spontan chansning så tror jag det berodde på det sistnämda).

Seansen började och Terry fick direkt kontakt med en pappa till en av gubbarna i salen. Ungefär nu hade jag sån hjärtklappning att jag trodde att hjärtat skulle hoppa ut ur bröstkorgen. Ingen betablockad i världen hade kunnat få ner min puls, haha! Kontakten mellan gubben och hans pappa kändes ganska träffsäker och Terry sa saker som ingen annan kunnat veta, förutom gubben då. Gubben hummade instämmande under hela tiden.

Terry gick sedan vidare till flera andra i publiken där det inte var många grejer som stämde. Kändes som han körde cold reading-deluxe och sa saker som skulle kunna stämma in på vem som helst i publiken. "Är din mamma på andra sidan?" "Nä" "Då är detta din mormor!" (ja, är man 50 år är det rätt troligt att ens mormor är där..). "Du står inför ett vägval" (..och det kan man ju tolka preciiis hur som helst). "Du har ont i kroppen" (det har väl alla över 18 år?). "Du har nåt tekniskt som inte fungerar hemma" (Har inte alla nåt som krånglar emellanåt?). "Du är en snäll person" (Det tycker väl alla att dom är?) "Du har en lampa trasig på bilen" "Nä" "Jo, det har du. Åk hem och kolla". Ja, ni fattar.

Det mest klockrena var dock en kvinna som satt just bakanför oss som fick kontakt med en snapsande, skojfrisk, haltande gammal arbetskollega. Där sa han detaljer som ingen annan kunde ha vetat, och "andens" typiska gångstil gick inte att ta miste på. Vissa saker kan han ju verligen inte veta! Men om det är rent och skärt sammanträffande eller en förmåga utöver det vanliga vet man ju faktiskt inte.

Ingen av oss fyra fick något budskap. Trots att man förstod att chanserna var extremt små och att man inte förväntat sig något, är det klart att en känsla av besvikelse infann sig när kvällen var slut. I bilen på väg därifrån snackade vi om att det skulle vara skoj och spännande att dra ihop en mindre gruppsammankomst och köra en liknande grej, eller att man bokar in sig på privatsittningar. Det är ju trots allt intressant det här, och nåt sorts bevis på att det existerar nåt mer än livet här skulle ju vara lite kul att få.

Puss&hej/B