Jag lever!
Bloggen har ju verkligen inte högst prio i livet just nu. Det mesta av min lediga tid går åt till att få någon typ av ordning i det kaos vi just nu lever i.
Förra veckan renoverade jag i stort sett helt själv från tidig morgon till sen natt så att vi skulle kunna flytta i fredags. Fick ovärderlig hjälp av Robban på fredag förmiddag med att avsluta de allra största projekten.
Ibland blir jag så ledsen då jag tänker på att det andra familjer har som självklar hjälp inte finns i våra familjer på samma sätt. Svärföräldrarna bor i Malå och ställer upp så gott de kan, men ändå. Och pappa är till åren kommen och varken kan eller ska, med all förståelse, slita med våra projekt. Det gör faktiskt lite ont i hjärtat att vi är så själva.
Men det får ta den tid det tar. Jag blir bara så ivrig och vill få ordning och fint på en gång..
/B
Ni är inte själv! Det är bara att be om hjälp! jag lovar att jag och många andra finns där för er!
Du vet att jag alltid finns för dig vännen det är bara att säga till så kommer jag när det passar =)
Sen kom jag på en till sak jag ville säga och det är att ni har ju faktiskt ett helt liv framför er att fixa och trixa så ha inte för bråttom även om jag vet hur peppad man kan vara ;)
Jag tillhör skaran som "bara" behöver ringa ett samtal om hjälp. Men jag lovar, varje gång det händer tänker jag att det finns dom som inte har den hjälp. Å så bra dom gör det. Beundrar er:D
Massor med styrke-kramar.
Å man behöver inte göra allt på en gång. Men vet hur det är. Väldans svårt;)
Bea!
Gör som vi har fått göra; byt tjänster med vänner/familj! Men att ha hus kostar både tid och pengar, ha inte för bråttom! Ni kommer att ändra er under resans gång. Hör av er om ni behöver hjälp!
Kram Anna å Ponta
