-

Jag känner att jag blir mer och mer irri över hur stor del av sitt liv man egentligen lägger ner på att arbeta. Slita och släpa för någon annan som tjänar stora pengar på en. Själv får man en ynka del av allt så att man har råd att betala sin hyra och sina räkningar. Kan inte låta bli att förundras över hur folk hade det förr. För det mesta helt självförsörjande då man hade lagådugård, jagade, fiskade, arbetade i skogen osv. Visserligen ett fysiskt tugnt liv att leva det med, men ändå. Innan det är dags för en själv att gå i pension har dem antagligen höjt pensionsåldern till 85. Och överallt präntas alla in att man SKA jobba, till varje pris. "Skulle jag vinna 25 tusen i månaden i 25 år skulle jag lätt fortsätta att jobba litegrann, mest för den sociala biten". Seriöst?! Det finns väl andra, MYCKET trevligare saker att sysselsätta sig med? Vara med familj, vänner, utveckla en ny hobby, utöva en gammal, träna och resa. 

 

Visserligen ÄLSKAR jag mitt jobb, men det är långt i från alla som gör det. Om man står inför det dilemmat så kan man väl lika gärna arbeta idellt i stället med något man älskar?

 

Det är på TOK för många som misstrivs med sina jobb tror jag, men har inte ekonomiska förutsättningar för att kunna göra något åt det, för vem ska under tiden betala ens hyror och räkningar?

 

Nä, nu njuter jag vidare av att vara hemma med mitt lilla gryn. Jag är tacksam för varje dag! 

 

 

/B